Blev så frustrerad när jag läste tjejens inlägg men jag vill verkligen inte skapa något stort av det hela. Utan måste bara få ur mig det jag vill ha sagt.

Att skada sig själv beror självfallet att man mår dåligt. Alla mår dåligt men när man har kommit till den punkten att man skär sig själv eller dyligt så är man en fara för samhället. En människa som skadar sig har otroligt psykiska problem, en sådan människa skulle aldrig ta sitt förnuft till fånga att fråga/be om hjälp. Människan är sjuk, psykiskt sjuk sorgligt nog.
Alla pratar om att rökning är en hjärnsjukdom, att skada sig själv är likaså. Hälften eller mer av alla brottslingar är psykiskt sjuka. Nu säger jag inte att brottslingar skär sig själva eller att dem som gör det är brottslingar.
Nej, men de har samma tankesätt, är lika sjuka. Att skada sig själv är minst lika allvarligt som att skada någon annan.
Det förvånar mig inte att om en människa som är så pass sjuk (den som skär sig) tillslut börjar göra illa någon annan på ett eller annat sätt om det går lång tid utan hjälp. Det är inte personen det är fel på, nej. Det är sjukdomen. Så varför i hela friden skulle man stolt vilja visa upp sina ärr? Jag skulle nog inte vilja visa att jag varit psykiskt sjuk en gång i mitt liv (har inte varit det heller, inga missförstånd). Har man ärr över hela kroppen går det inte att dölja, fine. Men de som har ärr inne i själen.. inte talar dem om stolt över hur dem mått en gång i tiden?

Hoppas folk förstår vad jag menar.
Nu är det dags att slänga sig på soffan, kanske bråka med syrran eller nått? Imorgon är det jobb igen, me like!:D